Regeringen presenterade nyligen en utredning, s.k. SOU, med namnet Proportionalitet i val samt förhandsanmälan av partier och kandidater. Där föreslås flera förändringar rörande hur de svenska valen fungerar idag.
Förändringarna kan delas in i fyra huvudgrupper:
- Proportionalitet vid val i Sverige.
- Valkretsindelningen i Västra Götalands län, som gäller för riksdagsval.
- Reglerna för anmälan av partier i förväg, samt för individers samtycke till att kandidera för ett partis räkning.
- Partisymboler på valsedlarna.
Det sistnämnda kan verka som ett marginellt problem, men faktum är att det finns misstankar om att en del av de som lade sin röst på Sverigedemokraterna i senaste valet egentligen hade för avsikt att rösta på ett annat parti som också börjar på S och slutar på –demokraterna. För den som inte kan läsa, eller har problem med att förstå skriven text, så framstår de två partinamnen som väldigt lika.
Anmälan i förväg
En stor del av utredningen berör de lokala valen. Den som läser förteckningar över vilka partier som finns representerade i kommunfullmäktige runt om i landet hittar en hel del lokala småpartier, som Vägvalet i Borås kommun, Kirunapartiet i Kiruna och tidigare Stockholmspartiet i Stockholm. Ibland uppstår dessa partier inte förrän på valdagen, även om det vanligaste är att individer går samman och bildar ett parti något tidigare. De behöver dock inte anmäla partiet i förväg, men detta blir det alltså ändring på nu. Detsamma gäller namnen på valsedlarna. Vid senaste valet gick det fortfarande att skriva upp namnet på en person som man tyckte skulle vara lämplig som politiker, vare sig denna kandiderade eller inte. Men nu ändras detta alltså: kandidater och partier måste anmäla sig 30 dagar före valet, och den som hamnar på en röstsedel måste ha gett sitt samtycke i förväg. Annars registreras inte namnet på valsedeln.
Sänkta spärrar
Utredningen föreslår även att det införs en spärr vid lokala val. Idag finns det inga sådana spärrar, åtminstone inte i teorin. Frånvaron av spärrar gör att nivån vid vilken en de facto-spärr inträder varierar mellan de kommuner som är indelade i valkretsar och de som inte är det. Spärren varierar därmed från kommun till kommun, och hamnar mellan två och fem procent. Nu kommer spärren i kommuner som är indelade i valkretsar vara tre procent, och i de kommuner som saknar valkretsar kommer gränsen att vara två procent. Det här gör att proportionaliteten blir starkare, vilket ju utredningens titel också ger en fingervisning om.
Vad får detta för effekter?
De praktiska effekterna av de här två delarna kan faktiskt komma att gå emot varandra. Den första delen, alltså reglerna om anmälan i förväg, kan göra det svårare att bilda partier och få dem inröstade i kommunfullmäktige med kort varsel. Men den andra delen, om sänkta spärrar, kan få den motsatta effekten. Lägre spärrar innebär helt enkelt att fler små partier kommer att kunna ta sig in i fullmäktige. Det innebär en högre grad av proportionell representation än vi har idag.
Hela dokumentet finns att ladda ner från Regeringskansliets sajt. Enligt många bedömare skulle utredningen, om förslagen i den genomförs i sin helhet, innebära de största förändringarna i den svenska politiken sedan tvåkammarriksdagen avskaffades.
